Underhåll och tillsyn
Underhåll av traverskran: lina, krok, broms och kranbana
Praktiska råd om vad som slits på en traverskran, vad du tittar efter varje vecka och vad som nästan alltid ger anmärkning vid besiktningen.
Underhåll av en traverskran styrs av tillverkarens bruksanvisning tillsammans med kravet i AFS 2023:11 kap 11 § 29 på underhåll, dagliga kontroller och fortlöpande tillsyn, och de fem delar som slits först är lyftlina, krok, bromsar, kranbana och överlastdon.
En traverskran går sönder långsamt och i en förutsägbar ordning. Det gör att underhållet går att rikta: de fem delarna nedan står för de allra flesta anmärkningar vi skriver, och fyra av dem går att följa med ögon och öron utan verktyg. Det här är inte en ersättning för tillverkarens bruksanvisning, utan en hjälp att veta var du ska titta.
Lyftlinan: det inre slitaget syns sist
Stållinan slits mest invändigt, där kardelerna gnider mot varandra, och det syns utifrån först när slitaget gått långt. Därför ska linan bedömas på fler sätt än att den ser hel ut.
- Trådbrott: räkna synliga brott över en bestämd längd. Antalet som utgör kasseringsgräns står i tillverkarens anvisning för just den linan, och räkningen ska göras på den slitage som är värst, inte på ett snitt.
- Diameterminskning: mät linans diameter på flera ställen och jämför med nominellt mått. Där linan löper över trissan vid det vanligaste lyftläget är den oftast smalast.
- Korkskruv och korgbildning: en lina som fått spiralform eller där kardelerna bågnat ut har förlorat sin struktur och ska kasseras oavsett trådbrott.
- Korrosion: ytrost går att smörja bort, gropfrätning gör det inte. Punktvis frätning i en lina är ett kasseringsskäl.
- Smörjning: en torr lina slits snabbare invändigt. Smörj enligt bruksanvisningen, och med det medel tillverkaren anger.
- Linans infästning: lintrumman, kilen eller klämmorna och linlåset i upphängningen. Kontrollera att linan ligger rätt i spåret och inte hoppar vid tomgång.
Kroken: mät gapet, lita inte på ögat
Kroken vidgar sig av upprepad last, någon tiondels millimeter per år, och deformationen är omöjlig att se jämfört med hur den såg ut ny. Därför ska gapvidden mätas och jämföras med det ursprungsmått som tillverkaren anger, inte bedömas med blicken.
- Gapvidd mot ursprungsmått enligt tillverkarens tabell. Det är den mätning som faktiskt avgör.
- Slitage i krokhalsen, där stroppen ligger an. Ett blankslitet spår som gått djupt är en kasseringsgrund.
- Säkerhetsspärren ska fjädra tillbaka och sluta tätt mot krokspetsen. En spärr som hänger öppen eller saknas är en av de vanligaste anmärkningarna.
- Vridning i krokens upphängning. Kroken ska kunna rotera fritt i sitt lager och inte kärva.
- Sprickor i krokhalsen och vid gängan. Misstänker du en spricka är det en revisionsbesiktning som gäller, inte ett eget beslut.
Bromsarna: lyssna och känn efter efterglidning
Lyftbromsens uppgift är att hålla lasten, och den provas enklast genom att lyfta en känd last en halvmeter och släppa manövern. Lasten ska stanna där den stannade, utan att glida.
- Efterglidning vid stopp med last. Glider lasten ens någon centimeter är bromsen inte i ordning.
- Bromsbeläggens tjocklek och att de inte är förorenade av olja från ett läckande växelhus.
- Luftgap och fjädertryck enligt bruksanvisningen. En broms som dras åt för hårt löser inte problemet, den döljer det.
- Körbromsarna på kranbrygga och lyftvagn. Att de stannar rörelsen inom ett rimligt avstånd och inte låter kranen rulla vidare.
- Nytt ljud: en gnisslande broms, en skrapande ton vid start eller ett slag vid stopp är alltid värt att undersöka samma dag.
Kranbanan: anordningen som rör sig med huset
Kranbanan är den del ingen kommer åt och ingen tittar på, och den del där en brist är allvarligast. Byggnaden sätter sig, bultar lossnar av vibration och ändstoppen tar emot slag i åratal.
- Ändstopp och buffertar i båda ändar, att de sitter fast och inte är ihoptryckta.
- Skarvar i rälsen: nivåskillnad och sidoförskjutning i skarven ger slag i hjulen och sprickor i svetsar över tid.
- Rälsens infästning: klammer, bultar och svetsar. Lösa klammer är den enskilt vanligaste anmärkningen på kranbana.
- Hjulflänsarnas slitage och att kranen går rakt utan att skeva eller skava mot en sida.
- Strömskena eller släpledning: skador på isolering, att kabelvagnarna löper fritt och att släpledningen inte har sträckts.
- Säkert tillträde till kranbanan, och att personlig fallskyddsutrustning finns lättåtkomlig på eller nära anordningen enligt kap 11 § 13.
Överlastdonet: provas, inte antas
Bilaga 9 p. 2.8 anger att kranar som lyfter över 5 ton eller har lastmoment över 2 tonmeter ska ha överlastdon. Ett överlastdon som aldrig provas är en antagande, inte en skyddsfunktion.
- Provning med känd överlast enligt bruksanvisningen, så att donet faktiskt bryter lyftrörelsen.
- Att donets inställning inte har justerats upp för att komma runt ett lyft som var för tungt. Det förekommer, och det är det allvarligaste vi hittar.
- Att sänkrörelsen fortfarande går när donet har löst ut, så att lasten kan ställas ner.
Ett underhållsår som fungerar
| Hur ofta | Vad |
|---|---|
| Varje dag innan första lyftet | Nödstopp, kort provrörelse, blick på lina och krok, olja på golvet |
| Varje vecka | Säkerhetsspärr på krok, gränslägesbrytare, körrörelser i båda riktningar, ljud och ljud som ändrats |
| Varje kvartal | Linans hela längd med trådbrott och diameter, bromsens efterglidning med last, ändstopp |
| Varje år | Smörjning enligt bruksanvisning, kranbanans infästningar, överlastdon provat, journalen genomgången |
| Var tolfte månad | Återkommande besiktning av ackrediterat kontrollorgan enligt tabell 16 |
Intervallen för det egna underhållet ska hämtas ur tillverkarens bruksanvisning. AFS 2023:11 anger inget tal för fortlöpande tillsyn.
Vanliga frågor
Hur ofta ska en lyftlina kontrolleras?
Intervallet styrs av tillverkarens bruksanvisning tillsammans med kravet i kap 11 § 29 på dagliga kontroller och fortlöpande tillsyn med lämpliga intervall. Linan bör ses över varje dag i det läge som syns och granskas i hela sin längd med jämna mellanrum.
När ska en kranhake kasseras?
När gapvidden överskrider den gräns tillverkaren anger jämfört med ursprungsmåttet, vid sprickor, vid djupt slitage i krokhalsen eller när säkerhetsspärren inte längre sluter. Mät gapet och jämför med tillverkarens tabell i stället för att bedöma på ögat.
Vad ger oftast anmärkning på en traverskran?
Saknad eller trasig säkerhetsspärr på kroken, lösa klammer eller bultar i kranbanans infästning, bromsar med efterglidning, oprovat överlastdon och en journal som inte förts enligt kap 11 § 32.
Fler artiklar
Boka en besiktning eller ställ en fråga
Ring och beskriv vad du har för anordningar, hur många de är och var de står. Du får ett pris och en tid, och vi kan ta flera anordningar i samma besök.